faktiskt kan jag sakna den där tiden ibland

Jag har lite dåligt samvete för att jag sitter här vid datorn i stället för att vara ute i det fina vädret. Det får bli ett senare projekt för dagen.

Veckan har varit bra, vi har nu kommit in i bollsportsperioden (I like). En sak har jag funderat på kring det, och i vissa andra idrottsgrenar som vi har haft. Vissa är helt "nya" på området, de har alltså inte rört en boll sen de var 9 år som en i klassen berättade. Hur kan det vara möjligt? För mig är det helt obegripligt... men så hade jag en skitbra idrottslärare i 9 år. Vi lärde oss allt! Alla kämpade och gick in för det (vi hade inga blondiner i klassen med "aj-jag-bröt-min-nagel-attityd"). Sedan har idrotten alltid varit en del av mitt liv, det började nog redan innan jag lärde mig simma. Det är rätt kul när man tänker tillbaka på den tiden och ser på alla kort när man var liten där man utövade alla möjliga sorters sporter.

Jag var inte många år när jag kom hem från ett aikido-pass och skulle visa ett bra grepp på syrran som jag hade lärt mig. På ett kick slängde jag ner henne på köksgolvet där hon låg och lipade i någon timma. Hon blev nog mest chockad att jag som var så liten kunde slänga ner henne sådär lätt.

För att knyta ihop säcken så vill jag verkligen lyfta hur viktig idrotten har varit i mitt liv, både fysiskt och psykiskt. Ida och jag pratade om det för någon dag sen... hur hade våra liv sett ut om vi inte hade varit så aktiva inom handbollen under alla år (8 år för mig)? Hade man blivit en av de där tattarungarna? (de med dåligt självförtroende som rökte eller som blev på smällen i tidig ålder). Jag vet inte hur mitt liv hade sett ut. Men jag är så glad att jag hade handbollen. Hade man inte själv träningar eller matcher så hängde man i P-hallen och spanade in alla snygga herrlagsspelare. Eller så satt man i sekretariatet eller i speakerbåset och spelade musik efter varje mål. För att inte glömma alla kupper man åkte på. Man tillhörde något, man var någon... Om jag får barn en gång i tiden ska jag tvinga in dem i idrottsvärlden, då slipper man nog mycket bekymmer som förälder.

Kräftskiva ikväll, hatten på!

trodde det räckte med 1 per liv

Då var det dags igen, att skriva en träningsdagbok. Jag trodde det bara var Arnes egna lilla påhitt som gjorde att vi fick skriva en på högstadiet men icke sa nicke. Nu ska den bara vara i 10 veckor så det går väl bra! Jag och Sara var ute och promenerade i ca 70 min innan. Vi sabbade väl det lite för oss själva när vi 10 min senare satt inne hos Sara och fikade onyttigheter. Men vad ska man göö?

Ikväll ska jag på spinning, jag ska köpa ett häfte som gäller för hela min 10veckorsperiod för då måste jag helt enkelt träna... och det är ju skönt när man väl kommit igång, det känner jag bara efter all träning i skolan!

Det är så mycket saker som ska göras, fältstudiedagar med rörelselekar och motorikbanor ska planeras och genomföras och jag och Carina ska göra ett uppvärmningsprogram som ska redovisas om nån vecka och sen ska jag, Becca och Jonas hålla i våra handbollslektioner som vi måste planera. Sen har vi en fet tenta om 4 veckor (anatomi, celler, skelett m.m). Men det går nog bra, det finns för lite tid bara att hinna med allt annat som jag vill göra. Är så många som jag ville hälsa på nu när jag är tillbaka i småland men det får vänta verkar det som.

Nu ska jag sätta in alla mina kort som jag fick på posten idag! Det är från våren, sommaren och lite av hösten, så skoj :)

Hejsvejs

Skogsmulle

Min favoritårstid hösten är här, så vad passade inte bättre än en lång skogspromenad med svampplockning i sikte? Till en början kändes det hårt när vi bara såg djur, 2 älgar, 9 rådjur och en fasan. Men efter att ha åkt till pappas guldgruva fylldes vårt hopp igen. Vi hittade sjukt mycket kantareller! Efter all rensning så blev det 7 liter. Det roligaste är ju när man ser de där riktigt stora gula kantarellerna och man nästan hoppar fram och dyker ner under granen så att ingen annan ska hinna se dem (det är viktigt med ditt och mitt när allt ändå blandas sen, right? :P) . Smarremums var det!

Fångsten!


Jag skulle gissa att jag hittade de största! :)

Ja mina vänner, i morgon börjar delkurs 2 (av 4). Det är med blandade känslor måste jag erkänna. Vi har haft det så roligt i denna och man har kunnat ta till sig så mycket som man har användning av sen i arbetslivet. Föreläsningarna har varit så nära på något sett med mycket dialog mellan oss och lärarna. En liten utvärdering (ganska mycket för min egen skull men läs för guds skull om du vill!)

Kursens,
Skador: Inför varje lektion som vi studenter har haft måste man förutse riksmoment och skador samt förebyggande (för små och stora barn). På friidrotten hade väl ingen kunnat föreställa sig att man skulle kunna skada sig på uppvärmningsleken "snappa näsduk". Jomenvisst, Roseli lyckaes med ett ringfinger som gick ur led och bröts. Gips i 5 veckor och kanske operation väntar! I förrgår körde vi "bebisboll" där man kryper runt på alla fyra och gör mål samt passar med huvudet. Under den fartfyllda leken (kötttaa!) så gick Saras arm ur led.
Aha-upplevelse: Studiebesöket på Upptech med trafisksäkerhet. Jag ska aldrig skjutsa mina barn i bil till förskolan och skolan efter det. En annan var när vi hade hjärt och lungräddning och vi fick testa att göra metoden på småbarn (smådockor alltså)... det var inte mycket kraft som behövdes där för att knäcka några revben.
Skratt: Ojoj det finns så mycket men för min del var det nog när jag sprang runt i skogen på hajken med min röda mask. Vissa blev inte alls rädda men en favorit är när Goran och Emelie går ihop och båda är rädda, då hör jag Goran när jag kommer emot dem "Assåå asså det där kan du åka på en smäll för!". Jag sprang runt och asgarvade under min mask och extra roligt var att jaga dem som blev så rädda och bara sprang genom hela skogen, hahaha.
Jag-vill-aldrig-gå-hem: Det är många gånger jag har känt så under de här veckorna men i fredags när vi hade turnering1 är ett sådant moment. Innehållet var ungefär, stafett med gester och sketcher, bebisboll, volleyboll med flipflops på händerna och strumpor som bollar, skjuta medicinboll till andra sidan, hitta sina skor-stafett, trä hopprep genom kläderna, gå med gurka mellan benen och en femkrona i ögat och lämna över utan att använda händerna.

Nu blir det frulle, må gott! Puss

i dag har jag ätit bakpotatis och räkröra

Skidgång med kidsen

Gårdagen blev lyckad. Vi hade valt inriktningen kartkunskap (bokstavsjakt), sammarbetsövningar och utelek. Barnen var nöjda och pedagogerna undrade om vi kunde komma tillbaka och göra lite andra saker någon gång. Det är väl bra betyg antar jag. Hur som helst kände jag att den åldersgruppen inte var något för mig. Jag fick mig ett gott skratt när jag gick runt och fotograferade inför redovisningen på torsdag. Sara står där och kämpar med barnen medans hon berättar hur "rockringen" fungerar. Eftersom övningen går ut på att man ska hålla varandra i händerna så kan ni ju tänka er hur irriterad Sara blev när killarna vägrade att hålla tjejerna i händerna.

Sara - Håll nu varandra i händerna!

Kille - Neej vi vill inte det!

Sara - Vad är det som är så farligt, vad tror du kan hända?

Kille - Man kan få meeens!

Sara - Nej, det har med hormoner att göra och det är bara tjejer som får det. Håll i varandra nu!

Sedan hade vi grupparbete och fixade allt inför torsdag, en 30 min lustfylld redovisning blir det. Det är min grej känner jag eftersom jag, lillis, jossan och lisa var king på det back in the days ;)

Mötet med logopeden var bra och jag fick gärna boka mer tider. Jag fick lite tips att tänka på och det bästa var att hon spelade in min röst och analyserade den. Tjejer har det ju lite jobbigare när det gäller att ropa eller prata högt. Visserligen har jag tidigare lärt mig att prata med magen och tack vare fia undviker jag att harkla mig men det finns mycket man inte tänker på alla gånger!

Kan ni förstå att jag är ledig i dag OCH i morgon!? Skönt är det med tanke på att jag har åkt på en förkylning som vi kan kalla för förkylningen Gudrun, tack för det hajken!

Hej så länge

Hajk, Bröllop, Skola

Jag och Becca gav oss ut på en liten kanotfärd

Hajken blev jättelyckad trots halvtaskigt väder. Går inte in på det speciellt mycket... kan säga att opponenterna + våra lärare hade bara positiva saker att säga om vårt upplägg och genomförande så det var skoj. Jag fick även cred för min spökrunda (ja det var ju trots allt bara jag som sprang runt och skrämdes hehe). Barn tycker om den här känslan av att det är lite läskigt och spännande så det bör alltid finnas med på en hajk, ett tips för er som ska ordna ;)

I går var vi på bröllop, Mattias och Anette skulle bli ett. Många gånger känner man "been there done that" när man går på bröllop. Allt är liksom likadant, samma ingångsmusik samma välsignelser blablabla. Jag blev positivt överraskad av detta fina bröllop. Där ingångsmusik samt utgångsmusiken var allt annat än den traditionella dam dam di dam, dam dam di dam. Solosångerna sjöngs av Elin och Marcus (Kent - "utan dina andetag och Madness - "It must be love"). Jättefint var det! Det gulliga var ju när lilla Gustaf och Joakim skulle vara brudnäbbar. Guastaf började gråta precis innan så Jocke fick bära in honom i sin famn, och lämna över honom till första bänken hehe. Det var mycket trevligt. Jag hade 5 punkter som jag såg fram emot och det var;

1. Höra Elin sjunga

2. Träffa Elins flickvän

3. Se hur Jörgen var in real life (förnimmelse av mord)

4. Lyssna på Josses tal

5. Middagsbuffén

(alla punkterna blev avbockade)

Ett lyckligt par får vita hjärtan kastade över sig

Jag gillar verkligen detta kortet,

Gustaf somnade nästan i prästens famn

Jörgen ville också ha paret på bild

Karin jobbade som cateringpersonal

Gummans fina tal som fick mina tårar att tränga ut

(och resten av bordets)

Det är inte lätt att vara liten och samtidigt

vara tvungen att hålla sig vaken

I morgon ska jag och min resursgrupp hålla i en aktivitetsdag vid vätterstranden för 41 elever i årskurs 4. Blir kul! Efter det ska jag och Becca på röstkontroll hos skolans logoped. Det ingår i kursen eftersom rösten är vårt viktigaste verktyg! Jag berättar mer sen.

/Malin

hajk på torsdag! :)

Nedräkningen inför hajken har startat. På torsdag kl 06.12 sitter jag och Sara på tåget för att möta upp vår förväntansfulla klass. Hajkgruppen har satsat helhjärtat på det här så hoppas verkligen att allt kommer bli lyckat. Jag hörde rykten om mycket regn på torsdag och fredag. Tur att det finns regnkläder i alla fall! Ett annat rykte som har florerat i klassen är att det ska finnas en björn som lunkar omkring där vi ska vara. När ägaren för gården berättade det var jag en aning skeptisk men sen när det har stått i tidningarna börjar man ju fundera. Jag hade väl inte varit så brydd om det inte hade varit så att jag ska sitta själv i en mörk skog på natten för att skrämma klassen. Det skulle ju inte förvåna mig om jag går in i en björn med tanke på att jag aldrig såg nån i lule, frågan är ju dock vem som blir räddast...jag eller björnen?

Annars rullar allt på så himla bra! Trivs kanon och jag är så glad att jag valde den här specialiseringen. Man ska alltid lyssna till sitt hjärta :) Vi fick schemat för delkurs 2 idag, ojoj vad tiden går snabbt och snart är det slut. Sentimentala classmates sa på klassfesten "åh det är snart slut, tänk då ska vi aldrig gå med varandra igen"... då sa Anna "men för fan vi har ju bara gått 3 veckor med varandra!". Det känns som en evighet. Jag önskar att alla kunde få vara med så positiva och engagerade människor varje dag... det är som MP fast nästan bättre!

Hoppas allt är bra! Pussipuss

Sisters night

Igår hade jag och Fia en nykter utekväll i Jkpg. Jag har inga problem att vara nykter när jag går ut, absolut inte. Oftast dricker jag och andra för att det är så himla jobbigt att vara nykter bland fulla människor samt att förfesterna blir sega. Nu till det komiska (som egentligen var pain in the ass).

Jag och Fia satt och drack varsin drink (tonicwater, is, lime och citron) vid ett bord med plats för fyra. Eftersom Fia satt med ryggen mot allt folk fick jag hålla koll på om det kom in några snyggingar. Jag ser plötsligt hur två killar närmar sig baren, vilket jag även påpekar för fia. Jag berättar att den ena är min stil och att jag tror att den andra är hennes stil. I samma ögonblick som jag säger att hon ska vända sig om och kika så kommer det fram en annan man (i sina bästa år? haha) och lägger händerna på syrrans axlar och slår sig ner bredvid henne.
Fias tankar gick exakt så här
1. Hur lyckades Malin få hit dem så snabbt?
2. Är det där Malins stil...?
3. Eller menar hon att det där var killen som skulle vara min stil?
4. Herregud vad gammal.

Samtidigt som mannen presenterar sig som Peter vinkar han mot sin vän med röda byxor och berättar att han snart kommer och slår sig ner. Jag bet i sugröret för att hålla mig för skratt för fias ansiktsuttryck och kroppspråk utstrålade verkligen en sån osäkerhet. Med frågande ögon mimade hon till mig "menade du dem???". Samtidigt skakar jag på huvudet och börjar asgarva. Mannen med de röda byxorna presenterar sig och frågar mig efter 1 min "vad var ditt första intryck av oss?". Hade jag vart full hade jag garanterat sagt något i stil med "att ni var så jäkla gamla och inte riktigt vad vi letade efter". Men jag bet mig i läppen och kunde verkligen se framför mig hur falsk jag såg ut när jag tillslut fick fram "Öh... alltså det gick så snabbt innan ni var här så jag hann inte att tänka" haha.

Fortsättningen på kvällen var ungefär så här.
"åhh tack nu gick dem, äntligen! att de inte fattar!"
"nej, vänd dig inte om nu kommer han tillbaka"
För vi blev verkligen inte av med dem. Fia visade sin "förlovningsring" flera gånger och berättade att våra pojkvänner inte skulle tycka om att de höll på som de gjorde. De ryckte och slet och skulle prompt ha med fia upp på dansgolvet. Så jäävla jobbiga människor och vet ni hur gamla de var? 40 år!!!

Vi sprang iväg in på damernas, sedan gick vi runt och smög och fick gömma oss hela kvällen. Vi hittade ett perfekt ställe att dansa på bakom några långa människor men man kunde ju inte direkt koppla av. När vi står vid ett bord och gömmer oss så utrbister jag:
"FIA, vet du vem han är lik??? Han polisen och pappan i Durham County"
"JA, JAAA fan det är han hahahaha!!!"(ashögt så hela bargänget vände sig om)

Så här har ni honom, en skrämmande kopia :)



Annars hade vi rätt så kul, vi är ju trots allt syskon med samma humor :P

Klassfest med idrottarna

Hey!

Jag tänkte lägga upp lite bilder från vår klassfest i onsdags som var så himla kul! Jag garvar bara jag tänker på det. Vi lekte en massa lekar och en av dem var en twisterliknande variant fast man var två och två och på lapparna står det typ, höger hand på vänster bröst eller rumpa. Jag hamnade med Goran som är världens dåligaste förlorare (vilket alla tycker är skitkul...) och då kan ni ju förstå att vi kom väldigt långt, eller rättare sagt vi vann allt. Så i slutet stod vi där och tryckte alla kroppsdelar mot varandra och han hade sina händer lite överallt och jag med. Men vad gör man inte för en vinst?

Det hände sjukt roliga saker och vi bara skrattade åt allt dagen efter när jag och hajkgruppen skulle till Botnaryd för att reka lite inför hajken. Alla var ju så bakis också. Vi gick ut på kåren btw och det var jätteroligt! Strippstången var vår hela kvällen/natten och Jonas den lilla jävlen väntade med att berätta för oss andra till dagen efter vilka kroppsdelar som brukar gnidas mot den i vanliga fall. Bläk.

Kym och Georgia är från Australien och Sonja är från tyskland och de förökte lära sig alla namn.
Georgia - "Goran... is that really a swedish name?"
Jag - "No... in sweden we say Göran (med sunes sommar- look a like -replik"
Ger "Göran?"
Anna, "yees with two dots over the O." Haha

Jag har blivit så dålig på att ta kort nu förtiden :( Men några blev det allt, dock är de väl typ bara hälften om ens det som fastnade på min kamera.


Micke missar i "sheeek"-leken och får stå på ett ben och flaxa

Malin (den blonda) så himla härlig. Jag trodde inte att 3barnsmammor kunde vara så roliga haha

This is my Becka bus :)

Goran, Emelie, David, Adam, Malin, Emma och Australienskan Kym skymtas i vitt

Emma och några "främligar" vid stången (även kallad pålen haha)

Malin och Anna

David och Micke

Haha fy tusan vad fulla

Malin igen med Brankica

Mallan

Vilket röj

Vilket drag det var i helgen! Det bästa på hela kvällen var definitivt när "hårdrock all stars" rev av några sköna låtar. Det var en grym ihopsammansättning av Ebbot från soundtrack of our lives, 2 från diamond dogs och ryan roxie från Alice cooper... och tillsist Nässjös stolthet Dregen från backyard. Hela staden gungade (eller så var vi alldeles för fulla haha). En annan höjdpunkt var när Amanda Jensen körde sitt! Hon är så bra live den tjejen alltså! Halleluja var så fin!

Vi fick låna Fridas lägenhet så vi var uppe och drack, käkade popcorn och väntade in nästa band. En helgrym helg och arrangörerna ska verkligen ha cred för det här. Biljetterna blev slutsålda rätt så snabbt av 7000 glada människor :)Kvällens olyckliga kan man väl säga att mitt och syrrans gräl var. Med lite kraft och på rätt ställe lyckades jag få in ett slag i magen så fia tappade luften, heh. Men vadådå... hon hotade att hon skulle kunna slänga mig i ån efter det. (Vi blev sams en kvart senare).

Idag har jag varit "ledig". Som student är man ju aldrig det men jag har haft lite individuella självstudier inför litteraturseminariet i morgon. Jag kände lite press när Sara, min kurskamrat skulle låna min bok så jag gjorde klart allt innan, bra gjort av mig :)


det här var innan min klack fastnade i dörrmattan


fia med sin drink


vi halkade in på en konsert där vi inte passade in så vi gick efter 3 låtar. Kan ni se min pappa i vimlet? :)


Grymma grymma Dregen och kompani


"Det här var en fin bit" som gamlingarna på almis skulle ha sagt!

Puss mallemal