Ingemundebo

En gris, en ko och en Ingemundebo! :)

Vet inte varför jag är så glad idag.. är inne på min andra sjukvecka nu. Men idag är nog den dagen jag har mått bäst hittills och det är väl värt att vara glad då kanske. Var på vårdcentralen i tisdags och ska få provresultaten i morgon. Kan det inte bara bli bra? Jag saknar den riktiga Mallan. Idag har jag och Lillis varit på stan, en febertermometer och baffusin var det som shoppades. Förutom ett djävulskt gott maxmål med smält ost :) Vi tyckte vi var värda det eftersom vi har varit så grymt duktiga med pluggandet. Vi har jobbat stenhårt så i morgon kommer vår ambitiösa grupp att vara klar med B-uppsatsen (5p) :) Så gött!

Nu ska jag vila och samla energi. För det kan faktiskt bli så att resan till Sundsvall blir av i helgen! Feber. Inte feber. Feber. Inte feber. Feber . . ?

Puss

Tänk om allt bara kunde funka

Då sitter man här igen, sjuk för tredje gånger på åtta veckor. Vet inte vad som har hänt med mitt liv, med mitt immunförsvar som aldrig brukade svika mig så här ofta förr. Återigen är monstermandlarna (läs halsmandlarna/körtlarna w-ever) boven i dramat. Jag känner direkt när jag håller på att bli sjuk för de svullnar upp och ger mig skyhög feber som lillis uttryckte det. Ja jag får faktiskt gå upp flera gånger på nätterna och byta kläder för det känns som att jag har legat i en sjö och plaskat med kläderna på.

Jag hade nog inte varit så besviken och ledsen om det inte varit för den inplanerade resan som jag skulle göra i Onsdags. Först ett stopp i Örnsköldsvik för att få träffa en mycket efterlängtad Johan. Sedan skulle resan fortsätta ner till Sundsvall för att få umgås och bara vara med min älskade syster som jag inte sett på jättelänge. Ja kära ni, jag är FAN bitter.

Alltid när jag ska resa någonstans drabbas jag av maximal otur eller någon sjukdom/skada av något slag. Kan dra några snabba.
Ishotellet i Jukkasjervi/bo på hotell = Blev lika sjuk som nu och fick stanna hemma
Späckhuggarsafari = Maximal otur hela resan, kasst väder, inte en späckis till synes, fyren vi åkte en extra timme till fick vi inte gå ut till för det var bröllop där.
Volontär Nya Zeeland = Blåst på 4000kr från en av sveriges mest efterlysta jävlar. Fick aldrig åka hur mycket jag än ville.
Ungern = Ett nytaget hål i örat svullnade upp till ett Tyson-öra efter bad i terminalbad och varmvattenkällor. En på bussen sa att jag var tungen att ta ut de annars skulle jag få skära bort hela örat. Kan inte beskriva den smärtan när pappa fick köra in sina fingrar och gräva efter ploppen och blod och var rann överallt.
Olles stuga = Fick en köttkniv svingad i tummen och fick åka till akuten och sy. Det blev inget sol och bad i den stugan.

SÅ JÄVLA LEDS. När kommer den tiden i mitt liv där allt bara funkar och flyter på?

22 små år

Då var man 22 år nu då! Ingenting som förändrar något men det är alltid roligt att fylla år :) Jag och brudarna hookade upp och åt lite kinamat innan det bar hem till mig för lite båldrickande och dansmattautövande. Roligt var det men det blev inte lättare efter några glas (läs rätt många). Sedan var det presentutdelning där jag blev ägare till en disco rabbit i en discoblinkande lila färg. Oj vad kul det var haha och Lillis med sin fina förklaring hur allt fungerade :) Tack ska ni ha alla.. (även lisa och åsa som inte kunde komma!). Efter spystopp i handfatet, snurra flaskan och supande på hög nivå drog vi till cleo där vi dansade i princip hela natten! Hade mycket skoj. Bjuder på några bilder :) /Puss mallan

bloggen är en slags mellanhand

Satt och funderade på det här med bloggning och dess utveckling. Genom att läsa en persons blogg får man ibland reda på vilka känslor, humör, tragiska händelser osv som infinner sig för stunden i personens liv. Det jag kom och tänka på var att alla människor jag mött i hela mitt liv har alltid känt på något sätt, oavsett om det har varit glädje eller sorg. Men det sorgliga är att jag bara har gått förbi det. Jag har kanske sagt något vänligt och frågat med min standarreplik "är allt bra idag?". Men innanför det där skinande yttre finns något mer som bara en nära vän om ens det kan se. Ibland har jag märkt att allt inte står rätt till men efter otroligt mycket bloggläsande från ett antal människor förstår jag nu vad mycket man aldrig har vetat om.

Jag tror det var Erika och jag som pratade om det en dag i snowboardbacken (eller liften ;)) att vissa männsikor har man verkligen inte lärt känna även att det har gått ett år. Vissa människor har svårt att öppna sig och komma ner på jorden, det var då vi skämtade om att "ja henne måste man lära känna genom att läsa hennes blogg". Tragiskt nog är det verkligen så, vissa männsikor kommer man på livet genom bloggning. Undra vad som är det nya om 10 eller 20 år.

Get to know me.. in real life /mallan

Partynight

"Påskmiddag", förfest och Grace igår. Var roligt med aliasspel och nunnan och prästen men på grace var det lammkött och bitches vilket inte passade oss men lite dans och flum blev det ändå. Glad porre som Martina hade sagt! Tja

med all rätt

Åh vad frustrerande allt är just nu. Blir så otroligt leds på allt! Kanske hade det bästa varit om jag hade åkt hem till min kära familj i påsk ändå. För att få ny energi och för att få uppleva det som alltid varit en av mina favorithelger som liten. Just nu känner jag mig inte motiverad till något. Ett studieuppehåll och en resa jorden runt hade nog varit det optimala för mig.

Men. Som Tony Irwing hade sagt så tänker jag bita ihop. Det är jag bra på.

Denna dagen började med att det sista i yoghurtförpackningen flög ut i riktning mot min tröja och mina byxor en sisådär 5 min innan avgång till skolan. Tror ni dagen har blivit bättre? Absolut inte.

Grattis Karolina på 22årsdagen! Saknar dig. PUSS